monkibuisness

Var inne en runda på forever21.com och kärade ner mig i en hel hop kläder som bara måste komma hem till mig och min garderob. Tyvärr är frakten gräsligt dyr då det skickas hela vägen från Amerikatt. Därför tänkte jag nu fråga er läsare (som känner mig) om ni också vill beställa samtidigt, så kan vi dela på frakten. Ju fler, deso bättre. Jag syftar främst på den här tjejen.

Var och kollade på hockey tidigare idag. TAIF:s J20 vann med 13-1 mot Vänersborgs HC J20. Såhär i efterhand tycker jag kanske inte att resultatet var så överraskande då Vänersborgs HC J20 endast spelade med två kedjor plus en extra forward. Inte konstigt att dom inte orkade stå emot. TAIF hade full trupp minus en spelare vilket gjorde att dom kunde ligga på mest hela tiden utan att bli trötta.

Aja, en vinst är en vinst och man får vara glad för 3 poäng även om det var under lite orättvisa förutsättningar.

Igår var det återigen dags för hockey. Hade de näst bästa sittplatserna och gratis glögg. Men ingen favorit på isen. Bara en förrymd apa från Skansen som fick vara en del utav line-upen och spela i två olika femmor. Inte nog med att han fick pris efter att ha gjort hemmalagets första mål, han fick även pris då han blev utnämnd till "matchens lirare". Det här är så skrattretande att jag kan kissa på mig.

Det var en rätt rolig match att titta på. Lagen var jämna, trots att motståndarlaget hade en dvärg bland sina spelare. Det är egentligen rätt bra att ha en dvärg i sitt lag, vem vågar tackla honom liksom? "Checking-to-the-head" omedelbums.

Dvärgen fick matchstraff en bit in i tredje perioden efter att ha slängt ut en handduk från utvisningsbåset. När TAIF:s klack såg detta kunde de inte låta bli att ropa "Han blev fördärvad i Växjö, fördääääärvaaaad i Vääääxjöö, han blev föööördäääärvad i Väääxjöööö". Kan nog ha någonting att göra med att dvärgen tidigare spelat i Växjö Lakers..

Imorgon vankas Elitkronan i Dackehallen, därför uppmanar jag samtliga läsare att bege sig dit och med sin närvaro stödja föreningen ekonomiskt. Ni anar inte hur mycket det kommer betyda för TAIF. 

Jag ska dit, ska du?

Tack till dig som fyllde på min mobil igår. Jag vet inte om det var ett misstag från din sida eller rent av en fin gest, men givetvis tror jag på det sistnämnda. Tack än en gång, du får mer än gärna göra om det.

Vaknade kl 04:38 i natt av att det bråkades helt vilt i lägenheten under mig. Herregud. Trodde ett tag att dom skulle slå ihjäl varann. Efter ca en timme lugnade stämningen ner sig och jag kunde återgå till min skönhetssömn.

Ryktet säger att hon åkte ut ur Let's Dance ikväll, kan någon bekräfta? Det skulle göra min dag i så fall.

Idag är det fredag och jag håller just nu på att öva upp min vackra stämma inför morgondagens Singstar-kväll. Sjunger ikapp med Westlife & Delta Goodrem i "All out of love". Grannarna verkar gilla det, dom har applåderat på väggen i säkert en kvart nu.

Ska snart sätta på en film som jag kan somna till. Vill inte lägga mig när det är knäpptyst runtomkring för då kommer alla tankarna. Orkar inte med det just nu. Vilken film jag ska se (se är väl egentligen synd att säga) är ännu oklart. Något svenskt blir det i alla fall. Har somnat till "Kocken" tre dagar i rad nu och äntligen har jag sett klart den. Måste ändå säga att den var rätt bra, samtidigt som den kvar knepig och väldigt speciell.

Sova var det ja.. godnatt!

I sommar ska jag och Magdis bege oss ut på en roadtrip genom hela Sverige, med destination Treriksröset. Jag känner på mig redan nu att det kommer bli en fantastisk resa med mycket oförglömliga upplevelser. I dagarna som kommer ska vi börja vår planering, såsom resans gång, vilka sevärdheter vi inte får missa, vilka ställen vi ska övernatta på osv. På lördag ska en detaljrik kartbok införskaffas där både övernattningsställen och sevärdheter finns att hitta. Har redan en liknande men den sträcker sig bara till Fjollträsk, så det blir till att hitta en som sträcker sig något längre. Kan bli svårt att hitta där uppe annars, i alla fall om man har ett lokalsinne som mitt...

Med på vår trip kommer givetvis digitalkameran och den bärbara datorn att finnas. Bloggen kommer uppdateras varenda dag med nya bilder på nya platser och nya upplevelser, så att du som läsare också ska kunna följa med på denna långa resan.

Det finns ingen mer realistisk förklaring av ditt beteende än att du är schizofren. Hur kan du göra såhär? Är jag inte värd en ärlig förklaring? Är jag inte värd att få sanningen berättad för mig när jag ber dig om den? Hur kan du lova mig guld och gröna skogar för att bara några dagar senare förnedra mig på detta sättet?

Du kan dra åt helvete, det är där sådana kräk som du hör hemma.

Det har kommit till min kännedom att jag använder mig av exakt likadana grillor som självaste Alexander Ovechkin. Only the best to the best, som man brukar säga.

Allt har gått och blivit ännu mer hopplöst nu. Jag vill helst av allt bara lägga mig ner, dra täcket över huvudet och gråta.


Ibland tror jag det hade varit lättare att aldrig få veta. Ibland tror jag att man blir lyckligare om man stannar kvar med drömmen, istället för att ta chansen och sedan se sig själv misslyckas. En del drömmar bör stanna som just drömmar. Detta var nog en sådan.

Det känns bara så himla hopplöst just nu.

TAIF vann ikväll igen, 5-3 blev slutresultatet och favoriten gjorde mål. Tyvärr fungerade inte deras passningsspel alls i första och andra perioden. Dom tappade otroligt mycket puck och gav motståndarna många kontringar, det gällde hela laget i allmänhet, men en person i synnerhet. Han platsar inte att spela division 1 hockey, om nu laget går upp till allsvenskan så hoppas jag att dom gör sig av med honom bums och välkomnar en ny back som vet sin uppgift.

Jag har gått och kärat ner mig totalt och denna gången i Sanna Nielsens nya låt "I can catch the moon". Som ni vet sen tidigare älskar jag allt hon gör, kanske lite otippat, men så är det. När jag var 10 år (alltså för 12 år sen) hade pappa köpt hennes singel "Till en fågel", vilken jag spelade varm. När Småstjärnorna sökte deltagare ville jag ställa upp men min storasyster tyckte att det skulle bli för mesigt om jag mimade till den låten, varpå jag aldrig sökte...

En dag när jag som liten var med mamma och pappa i affären och handlade så var Sanna Nielsen där och uppträdde. Ni kan ju ana vem som stod där nedanför scenkanten och var i sjunde himlen. Därefter gick jag "backstage" och fick hennes autograf. Jag har kvar den än idag...

Det har ju gått några år sedan dess och jag har gått igenom många musik-faser under tiden (från pojkband till tung hiphop) men aldrig slutat tycka om Sanna Nielsen för det.

Bjuder er nu på några youtube-videos med Sanna som jag "lånat".

Blir ingen bowling idag, man var tydligen tvungen att boka tid om man ska bowla på helgdagarna, vilket vi inte gjort. Så istället ska vi ta en fika, på hemligt ställe vid hemlig tidpunkt. Dessförinnan ska jag komma hem till honom.

Överlever jag denna dagen så ska jag förtälja er hur det gick ikväll. Jag överdriver inte när jag säger att jag aldrig någonsin har varit såhär nervös innan. Min mage har vänt sig ut och in, kroppen skakar värre än att jag har Parkinson och mina överdrivna svettningar försvinner inte ens med "Absolut Torr". Jag tror jag dör.

Kalla mig sen. Men jag har precis kommit underfund med att man inte ser likadan ut i verkligheten som i spegeln. Man ser ju ut precis tvärtom för tusan. Det har tagit mig 21 år och 8 månader att förstå det. Jag har aldrig fattat innan varför jag inte blir exakt likadan på foton som jag ser ut när jag ser mig själv i spegeln. Nu vet jag. Tittar man på en tröja med text i spegeln så är ju texten åt fel håll, men på ett foto är det läsbart. Fotot visar alltså hur andra ser dig, spegeln visar bara hur du själv ser dig.

Kontentan av det här är att man ser ut som man gör på kort och inte som man gör i spegeln. Så ni som tror (liksom jag gjorde) att de är kameran som gör er fula kan jag bara säga, tyvärr, kameran berättar verkligheten, spegelhelvetet förvrider däremot sanningen en smula.

Det är något som inte stämmer just nu och det stör mig otroligt mycket att jag inte vet vad det är.

Gårdagens bortamatch kunde ses via webb-tv, så direkt när jag kom hem klickade jag fram matchen för att kolla hur favoriten skötte sig. Tyvärr fick jag bara se matchen från 7 minuter in i andra perioden då TAIF redan ledde med 3-0. Bildkvalitén var kass och det påpekade kommentatorn oftare än spelet, han var för övrigt den sämsta kommentatorn jag varit med om. Han upprepade samma sak om och om igen, som att bildkvalitén var dålig pga mobilt bredband, att Joakim Hillding gjorde en jättebra match och att han skulle intervjua Hillding, Lundström och Tisell efter matchen. 

Favoriten spelade okej, kammade dock inte hem några poäng för varken mål eller assist, men likväl en 2 minuters utvisning. Kommentatorn nämnde inte ens varför han blev utvisad så jag fick gå in på swehockeys hemsida och kolla. Samma sak med TAIF:s sista mål, han nämnde inte ens vem som gjorde det. Förstår ni då hur dålig kommentatorn var? Skrämmande.

Idag har jag varit en vända i stan och shoppat litegrann. Behövde någon trasa att bära på lördag då jag har stora planer. Officiellt ska jag bowla. Inofficiellt ska jag på dejt. Det är svårt det där. Jag skulle tippa på att han är där för att bowla och jag är där för att gå på dejt. Vi får väl se hur det slutar..

Har löst en del av alla kvällens problem nu, vilket känns bra. Allt är inte riktigt lika värdelöst som för två timmar sedan, men för den sakens skull inte bra heller. Men bättre.

Tänkte bara att ni skulle få veta det. Nu blir det Svensson Svensson tills jag somnar..

Om det verkligen finns en Gud så bör denne nog vidtaga åtgärder NU.

Har precis vaknat men känner mig ändå helt slut. Skulle helst av allt bara vilja lägga mig ner igen och göra en Törnrosa, dvs sova i hundra år.

Just nu är mitt hem oerhört snuskigt att bo i och så vill jag absolut inte ha det. Här ska städas, dammas, dammsugas, diskas och plockas undan. Har även bokat tvättstugan kl 11 så jag hinner tvätta handdukar och lakan som det börjar råda brist på.

Men först av allt ska jag, hör och häpna, äta frukost!

Vill du inte, så ska du inte. Känns det inte rätt, så är det inte rätt. Hur svårt ska det behöva bli?

Privata bloggen är uppdaterad.

Privata bloggen är uppdaterad.

Lördagens eftermiddag har tagit vid för längesedan och jag har fortfarande inte gjort ett ärligt handtag på hela dagen. Är trött fastän jag sovit ut idag och inte har gjort något ansträngande what so ever.

Måste vila en liten stund nu så jag är fit for fight tills ikväll då jag och bästaste Fannie ska slå klackarna i halmtaket. Kan bli en väldigt spännande afton.

Den absolut värsta känslan som finns är känslan av maktlöshet. Den kan infinna sig vid olika tillfällen men innebörden är alltid densamma. Du vill så gärna kunna påverka hur något ter sig, men du kan inte.

Just nu ligger mitt öde i någon annans händer.

Jag är så sjukt trött just nu att jag knappt fungerar. De senaste dagarnas sömnbrist har verkligen tagit ut sin rätt. Snart är det dock dags att gå till jobbet, idag med lite surare miner än igår. Det är inte klokt att man stiger upp såhär tidigt för att gå till ett jobb. Det är galet. Tokigt.

Men det är ju trots allt fredag och då får man väl vara lite glad åtminstone.

Jag har gått runt med ett stort brett leende hela dagen på jobbet, trots endast 4 timmars sömn i natt. Fick dessutom äran att rensa avloppen, men trots det behöll jag mitt breda leende. För vet ni vad? Jag är för jävla glad just nu! Skulle gärna delge er lite information, men nej, det kan jag tyvärr inte. Då går allt bara åt helvete. Men om jag gör några framsteg lovar jag att förtälja dessa för er. Med nöje!

...för jag tror jag drömmer just nu. Det här är för bra för att vara sant!

Efterrätten är uppäten, andra perioden är slut och jag har ont i huvudet. TAIF leder fortfarande, nu med 3-2.

Snart är middagen klar, då ska jag parkera min ass i soffan för resten av kvällen. Där ska jag hålla mig uppdaterad om kvällens match via swehockeys hemsida och kolla på teve. När middagen är uppäten blir det efterrätt, bananasplit.

Visst låter det som en helt underbar kväll?

Jag är säkert löjlig som ens bryr mig, men samtidigt kan jag inte låta bli. Det är så störande att jag måste slösa lite av min energi till att bli förbannad. Just såndana här saker får mig att se rött. Att man aldrig får vara ensam om någonting, någon gång. Det mesta av aggressionen har dock lagt sig nu, jag börjar väl helt enkelt bli van? Det är ju inte första gången det händer, om man säger så.

Ni behöver inte anstränga er med att fråga vad som hänt. Min mun äro förseglad från den sortens information. Ville mest förmedla till er att jag är arg just nu.

Dessutom är jag trött som en gnu, så därför tänker jag nu ta en dusch och sen sova. Imorgon återgår man till jobbet efter 2½ veckas ledighet.

Tack och adjö.

JVM-finalen inatt. Ja, vad ska man säga? Kanada spelade bättre än Sverige, men deras lag uppträdde osportsligt likaså fansen.

Esposito tacklade Sveriges målvakt vilket ska ge en 2 minuters utvisning omedelbart, men domarna valde att titta bort och låta honom sätta 2-0 istället. Skrattretande. Sen kom ytterligare tre tacklingar mot målvakten, men inte någon av gångerna blev det utvisning för Kanada. Sorgligt och pinsamt på samma gång.

Tilläggas bör att en i Kanadas lag heter "Subban" i efternamn. Om han bara visste..

Hur kan 3 domare (och för den delen 11 spelare) missa att en annan spelare ligger medvetslös på isen och blöder kraftigt från huvudet? Hur kan man vända ryggen mot någon som ligger ner utan att först kolla hur denne mår? Det övergår mitt förstånd. Och att det ska ta ytterligare 2 minuter innan båren kommer in är för mig ofattbart.

När jag höll på som bäst med att städa ur min garderob hittade jag ett par jeans i strl 26 som jag bar några år bakåt i tiden, då min kropp saknade de överflödiga kilon som nu omger den. Men vet ni vad? JAG FICK PÅ MIG DOM!! Det här var en rejäl boost för självförtroendet kan jag lova.

Nu återstår det bara att få av sig dom. Det gör...nämligen....lite.....ont...!

År 2008 innehöll nog mest besvikelser någonsin på ett och samma år. Känns som jag fick besvikelse på besvikelse hela tiden. Tog ett steg fram och två tillbaka, varenda gång.

Januari månad började med en arbetsintervju för min del. Fick jobbet och började redan den 7:e samma månad. Är som bekant kvar där än idag.
Den 12 januari var jag i stan och kollade på Shan the Man för första gången. Fick även träffa honom backstage efter uppträdandet och snacka lite.

I februari föddes mitt fjärde syskonbarn, Robin, den 10:e närmare bestämt. 
Alla Hjärtans Dag gick obemärkt förbi då jag inte fick något det året heller (nej nej, jag är inte alls bitter). Ida började på jobbet, vilket var väldigt trevligt!

Mars månad började med Gustav the Man's dop. Jag blev vald till gudmor och fick hålla honom under hela ceremonin i kyrkan. Tappade honom inte en endaste gång.

I april kan jag verkligen inte komma på något spännande som hände. Jobbade nog mest hela tiden den månaden.

Maj månad började bra eftersom jag fyllde år månaden till ära (har jag inte helt fel så fyller jag år i maj även detta året). I slutet av månaden hade jag tröttnat rejält på att bo ute i skogen så jag ringde den lokala hyresvärden och lyckades tjata mig till en lägenhet.

På Sveriges nationaldag den 6:e juni tog jag mitt pick och pack och flyttade jag en hel mil hemifrån till en alldeles egen lägenhet på 45 kvm. Jag var i extas. Såhär 7 månader senare har den extasen lagt sig en aning.
I slutet av månaden fyllde företaget 60 år, vilket firades med stort baluns i Björkeborg. Väldigt minnesvärd kväll kan jag lova, den bjöd på smaskiga hemligheter som jag absolut inte kan dela med mig av i den här bloggen.

I juli fick jag semester för första gången i mitt liv. Semester. Ni vet sådan man får när man jobbar. Samma innebörd som sommarlov, fast med en vuxnare ton. Semester.
Dagen innan jag gick på semester blev en kollega till mig grovt misshandlad på jobbets parkering. Såg inte själva misshandeln, men kom till parkeringen precis efter det inträffade och den synen glömmer jag aldrig.
Den mesta delen av min semester spenderades utomhus i solen hos min syster. Var även en sväng nere på Östersjöfestivalen och givetvis på Tingsryds marknad, där Ida och jag tog oss an öltältet på kvällen. En otroligt rolig kväll!
Var också på möhippa för min syster, vilket blev en relativt lugn tillställning.

I början på augusti månad började jag jobba igen. Helgen efter var det Karl-Oskar-dagarna i Växjö där jag och Ida gjorde stan osäker. Hade en väldigt trevlig kväll som jag absolut inte tänker gå närmare in på. Men han var snygg.
Den 23:e augusti gifte sig min syster med sin karl. Jag fick varken vara brudtärna eller toastmadame. Nej nej, barnvakt var min uppgift dagen till ära. Woo-fucking-hoo. Tappade dock bort ungen någonstans mellan förrätten och middagen, men han återfanns välbehållen strax innan hemfärd. Pheew.
Veckan efter gjorde det nygifta paret en mini-honeymoon till Danmark med sin båt varpå jag följde med. Blev dock inte tillfrågad att passa barn denna gången. Oklart varför. Hade i alla fall väldigt trevligt hela tiden!
Sista augusti köpte jag en ny bil då min älskade lilla pärla valde att inte transportera mig längre. Blev en liten blå -05 som aldrig gjort mig besviken. Min nya älskling. 
Såg Shan the Man för andra gången och fick träffa han backstage igen.

I september månad vankades det kräftskiva på jobbet. En jäkla trevlig tillställning som jag sent kommer att glömma! Dock gjorde jag inga rubriker den gången, vilket var bra.
I slutet av månaden blev jag förtjust i en viss person, men efter lite dejtande hit och dit ledde det ingen vart. Men det var nog lika bra eftersom jag såhär i efterhand upptäckt att vi är alltför olika, han och jag.

Oktober var nog årets mest händelsefattiga månad. Kan inte komma på något speciellt som hände då.

I november fyllde Gustav the Man 1 år. Vilket betyder att han inte längre är en bebis, utan en riktig karl.

December månad började med en massa övertid på jobbet. Kändes som att jag spenderade alla mina vakna timmar innan för de dörrarna den månaden, funderade mycket på adressändring. Missade allt var luciatåg heter trots att Lucia detta året inföll en lördag. Ni kan ju inte ana vart jag befann mig en dag som den. Just det, på jobbet.
Julafton var lite av en besvikelse. Tomten hade nog glömt kvar lite julklappar i sin verkstad, för jag fick då inte alltför många. Kan också ha berott på att jag missat att äta upp min mat någon enstaka gång det gångna året.
Julbrunnen var också en väldigt trevlig kväll! Hade verkligen jättekul, trots att några personer betedde sig som om dom vore bra mycket yngre än vad de egentligen är. Men jag bryr mig inte, det är dom det är synd om. Det är dom som är sorgliga. Inte jag.
Nyår var ju som bekant en besvikelse. Men det har ni redan hört en gång så därför skriver jag inte mer om det.


Jag välkomnar år 2009 med öppna armar! Ser verkligen fram emot vad året har att erbjuda. Om ett år sitter jag här igen och skriver även då en resumé. Förhoppningsvis en mycket gladare och positivare sådan än den jag skrev idag (även om jag valde att hoppa över de allra tråkigaste delarna). Jag känner på mig att år 2009 kommer ge mig så mycket mer än vad förra året gjorde. Jag känner att jag kommer bli en lyckligare människa.


För att göra det hela lite mer spännande så tänker jag nu skriva hur jag tror att mitt liv ser ut den 1 januari år 2010, alltså om exakt ett år.

Om ett år har jag flyttat ifrån min nuvarande lägenhet. Är fortfarande bosatt i byn jag bor i för tillfället, men har blivit sambo. Inga bebisar födda och heller inga på väg. Troligtvis jobbar jag kvar på samma jobb som nu, trots att det inte är vad jag vill göra i framtiden. Har en alldeles egen walk-in-closet och min största önskan då är att bli ringmärkt.

Mina nyårslöften för år 2009..

- dricka mindre Coca-Cola
- äta mindre godis
- börja simma på Kaskad
- bila till Norrland i sommar (via Dalarna)
- åka på solsemester
- köpa allt jag vill ha
- BYTA LÄGENHET!